Upp

Till
Packmopeds
turnén

Göran Samuelsson

Sångpoet. Låtskrivare & pappa till Packmopedsturnén

Bengt Bergs vackra tal på Sillegården under avslutningskonserten 4/8

Den musikaliska packmopeden fyller 20!

Det sägs, gärna av en värmlänning i exil, att Värmland är något speciellt. Sånger som ”En värmlandspöjk han kan, ta supen som en man…” sjunges på alla dessa wermländska sellskap som finns landet runt (utom i Mellerud och Kvikkjokk). Det lär vara fint att komma från Värmland, förutsatt att det är från Lagerlöfland, Alsterdalen eller Jösse härad: hagförsinger, kristinehamnere, finnskoginger eller lesjöförsinger göre sig icke besvär!

När salig Selma i sin fantastiska kärleksdrapa blickar ut i tomma intet, det vill säga Frykens norra ände, är det bara öde- och vildmark som möter hennes blick. Plus en snedseglare till präst förstås: Forna Tiders Göran Samuelsson!
För en sak vet vi: hade det funnits mopeder på Gösta Berlings tid så inte fan hade han väl behövt ta sig per fot och hästskjuts ner till Fryksdalen! Och Ebba Dohna och de andra donnorna hade – i stället för en slädtur på Fryken, framjagad av ylande vargar – säkert suttit nedbäddade på flaken till Samuelssons packpmopeder jagade av blåljusbilar ända nerifrån Karlstads polisdistrikt!

Men nu är det som det är, O tempora, o mores!, som romarna framsuckade. Vi skriver 2012, och det är 20 år sedan den första samuelssonska musikmopeden rullade ut på de värmländska vägarna. Tänk vad fort tiden går, om man jämför med en packmoped!

Hursomhelst: 20 år, vad är väl det i ett evighetsperspektiv? Jo, det ska jag tala om för er: det är jävligt mycket! För utan 20 år + 20 år + 20 år + 20 år + 20 år osv. så skulle vi överhuvudtaget inte ha någon evighet! Och det hade väl i alla fall varit lite synd!

Så därför vänner och kamrater, låt oss höja våra förgasare mot Vintergatan och utbringa ett 4-faldigt: Leve för Göran och hans musikaliska karavan, den leve: HIPP, HIPP, HIPP, HIPP!

Sillegården, V:a Ämtervik 4 augusti 2012
Bengt Berg