Upp

Till
Packmopeds
turnén

Göran Samuelsson

Sångpoet. Låtskrivare & pappa till Packmopedsturnén

E.Samuelssons Handelsträdgård

Köp

Berätta för andra om E.Samuelssons Handelsträdgård

Allmänt

  • Mitt tolfte album. Titeln är en återanvändning av min bortgångne farfar Edvin Samuelssons Handelsträdgård som drev en handelsträdgård som hette just så. Jag hittade en låda på vinden med hans gamla kuvert. Jeppe Blomgren (min layoutare) sa när han fick se ett sådant kuvert "Där har du ditt omslag!" och så fick det bli. Återanvändning alltså. Låtarna gräver djupt i det fördolda. Man kan nästan säga att plattan är en sorts uppgörelse, eller åtminstone ett accepterande av den man är. Förutom musik innehåller utgivningen en DVD som jag filmat tillsammans med Björn Starrin. En dokumentär kring inspelningen och som sätter strålkastarljuset på musikerna i bandet + alla andra som jobbat med plattan på ett eller annat sätt. För visst är det som Björn Starrin konstaterar i filmen: "En platta gör sig inte själv!"

    Så här tycker recensenterna om "E. Samuelssons Handelsträdgård:


    Betyg: aaaa
    Till alla oss som undrat om man kan döpa en cd till vad som helst? Ja, Göran Samuelsson kan. Och det är helt i linje med denne egensinnige trubadur/vissångare/pubartist som gjort sig känd som Packmoppens turnéakrobat och försvarare. Lika underfundig som Kjell Höglund, lika avslappnad som Cohen (Leonard då, alltså), lika tonsäker som någonsin Plura serverar han klokhet efter klokhet. Produktionen är bluesig, med stänk av både country och folkrock som exempelvis i inledande ”Svarta moln”, och det svänger ganska rejält om lyckoreceptet ”64 spänn”. En platta som nog skulle kunna falla både Neil Young- och Bob Dylan-diggare i smaken. Jag gillar det i alla fall.
    Av Mikael Frohm

    Göran Samuelsson
    E. Samuelssons handelsträdgård
    (Fergus records)
    Betyg: 4
    Rock
    Göran Samuelsson berättar att han och hans kompband aldrig repeterar innan de går in i inspelningsstudion. Däri tror jag att en stor del av förklaringen ligger i att dessa sånger känns helt naturliga, utan minsta spår av tillgjordhet.
    Huvudpersonen själv har det där helt okonstlade uttryckssättet och det känns som om man sitter och tjuvlyssnar när han och musikanterna ställt upp dörren till verandan för att få lite luft. Text och musik, sångare och musikanter i fullständig harmoni, med ett lätt stänk av det vardagliga vemod som man kan hitta på den värmländska grenen i det stora rockträdet.
    Man blir nöjd och glad av att lyssna till denne rockpoet.

    Björn Stefansson Publicerad: 2012-10-26 11:21

    GÖRAN SAMUELSSON
    E. Samuelssons Handelsträdgård
    (Fergus)

    Värmlänningen Göran Samuelsson är så gott som okänd utanför sitt eget landskaps gränser. Nåja, via kanske främst den årliga Packmopedturnén runt Värmland, med några av Sveriges bästa och mest kända artister, har han under senare år nått ett erkännande långt utanför den egna hembygden. Men som artist i eget namn är han fortfarande praktiskt taget anonym fast han faktiskt har producerat hela 12 album sedan 1989, prisats med åtskilliga stipendier (senast Svenska Vispriset 2010) och även givit ut diktsamlingen "Under ett stolsben" 1998.
    Precis som under Packmopedturnéerna omger sig Göran med en liten skicklig stab av musiker, kända och okända, som formar ett genuint komp där givetvis gitarristen Bengan Blomgren är stjärnan som aldrig tar över arrangemangen utan med små och smakfulla detaljer förgyller hela skivans sound.
    "E. Samuelssons Handelsträdgård", en titel som Göran lånat av sin farfar Edvin, har ett genomgående starkt låtmaterial inte minst textmässigt. Som den diktare han är har texterna en stor betydelse i Görans artisteri. Han har ett personligt sätt att se på sin omgivning och tar på många texter tempen på atmosfären i samhället just nu. Inte sällan med en komisk mycket underhållande twist.
    Det här är texter att verkligen lyssna på. Och att läsa. Här finns många poetiska poänger och jag blir osedvanligt entusiastisk för texterna på skivan. Texter som verkligen går att läsa utan att de behöver ackompanjeras av musik eller arrangemang.
    Kanske är det ursprunget i det värmländska djupet som påverkat Samuelssons diktande. Exempelvis är en låt, "Nästan en dröm", inspirerad av några Gustaf Fröding-rader. Och Göran förvaltar sitt värmländska arv med stor dignitet.
    Musikaliskt är det inledningsvis inte mindre imponerande. Med låtar vars titlar sällan eller aldrig sjungs och/eller inte har spektakulära refränger men ändå blir till starka personliga sånger. Förstalåten "Svarta moln" är ett undantag med sin "...över hela helvet"-refräng och kanske det närmaste Göran har kommit en regelrätt hitlåt. Ovannämnda "Nästan som en dröm" är en annan höjdpunkt i en karaktäristisk Neil Young-baktakt, typiskt munspel och en underbart dekorerande men minimalistiskt gitarrsolo av Bengan. Efter skivans fyra första majestätiska låtar, "Fyra dar till lön" (duett med Anna Stadling) och "Stormar och lä" heter de övriga topparna, är jag beredd att notera en av årets bättre skivor men sedan växlar Göran in på en annan lite mer experimenterande och ojämn linje. Där texterna tar överhand eller rättare sagt blir melodierna och arrangemangen inte lika viktiga."64 spänn" är som en mix av Svenne Rubins och Bob Dylan. Där texten, som Samuelsson bara delvis är ansvarig för, betyder allt och den bluesiga traditionella melodin bara är ett nödvändigt ont. På "Dags att gå in" blir texten än mer dominerande när Göran deklamerar sin icke rimmade poesi över en munspeldriven musikalisk bakgrund. Jag förstår ambitionen att göra en omväxlande och smått överraskande skiva men slutet på skivan är ojämnare än den fina inledningen. Dock finns även här några träffsäkra och mycket fina textrader ("Så snart man lärt sig leva då är det dags att dö") och en vacker avslutningsvisa, "Då och då".
    Upptäck Göran Samuelsson. Han är värd en mycket större uppmärksamhet i hela landet än "bara" vara kung i Värmland.

    /Håkan Pettersson, Håkans POP

    Göran Samuelsson
    E. Samuelssons Handelsträdgård Lira Gillar!

    Visrock.
    För att travestera Verner von Heidenstam så är det skam, det är en fläck på Sveriges baner att Göran Samuelsson inte har en större plats i svenska folkets medvetanden. Tolv skivor har han gjort. En fantastisk sångförfattare. Välskrivna texter som griper tag, berör och värmer och ingjuter både hopp och ilska i en. I Värmland där man förstår att uppskatta honom blev han årets värmlänning 2010. Tankar och associationer som dyker upp när man lyssnar är: Bob Dylan, lite Tore Berger och ibland en klang i rösten av Rickard Wolff. Sången "Paradisets port" är ett mästerverk. "Svarta moln" och "Idiot" och "Stormar och lä" är fler. Till sin hjälp i studion har han haft folk som Anna Stadling, Bengan Blomgren och Bengt Bygren. Började det brinna just nu i rummet där jag sitter och skriver tar jag med denna innan jag tar mig ut. Albumet innehåller förutom musiken också en dokumentärfilm om projektet, samt recept på Värmlandskorv.
    Jimmy Ginsby, Lira 5 2012





  • År 2012
  • Inspelad Panorama Recording Studio
  • Mastrad Panorama Recording Studio
  • Tekniker Jocke Styrén
  • Producent Göran Samuelsson

Musiker

  • Göran Samuelsson - Sång, gitarr & munspel
  • Bengan Blomgren - Gitarr
  • Bengt Bygren - Keyboard & dragspel
  • Fredrik Lindholm - Trummor
  • Gian Kündig - Bas
  • Dan Magnusson - Trummor
  • Anna Stadling - Sång
  • Pecka Hammarstedt - Sång

Övriga medverkande

  • Jeppe Blomgren - AD Till hemsida
  • Björn Starrin - Filmmakare & Klippare

Låtlista

  1. Svarta moln

    Min bror Samuel som är bildkonstnär gjorde för några år sedan en målning som heter "Svarta moln över hela helvetet". En alldeles fantastisk titel anser jag. Det är klart att man måste skriva en låt på detta tema. Min låt heter endast "Svarta moln" och var den första låt vi spelade in (maj 2011). Det hela blev riktigt bra, anser jag!

  2. Stormar och lä

    Det här är i mitt tycke den absolut bästa låt jag skrivit. På något märkligt sätt känner jag mig både överraskad och stolt. En märklig känsla.

  3. Fyra dar till lön

    Pärra Eriksson har skrivit detta lilla mästerverk. Själva inspelningen av denna låt tog ungefär lika lång tid som det tar att lyssna till den. Anna sjunger ljuvligt!

  4. Nästan som en dröm

    Låten är en blandning av Neil Young och Gustaf Fröding. I mitt tycke en av de bästa låtarna på plattan.

  5. 64 spänn

    Jag fick ett mail från Ola Finell. Det löd: "Jag har skrivit en text. Vad tror du?" Mja? Jag strök ungefär hälften, skrev till lite grann och satte musik till det hela. Och jodå. Det blev riktigt bra. En liten rökare så att säga. Tack Ola!

  6. Dags att gå in

    Fram till 2006 hade jag en egen liten tradition på mina plattor. nämligen att varje platta skulle ha en musiksatt, inläst text. Nu är jag tillbaka i gamla spår igen. Jag tycker det blev riktigt bra - och min öroninflammations-dova röst gör sig riktigt fint tycker jag (det är inte ofta jag är nöjd med den...) Musiken är en variant på en vals från Västra Ämtervik "Nils på Kuls vals"

  7. Idiot

    I mitt tycke en av de allra starkaste låtarna på plattan. Texten kom till mig i bilen när jag körde hem från studion på Tjörn, efter de första inspelningsdagarna (maj 2011). Väl hemma var det bara att skriva ner låten. Jag är mycket nöjd med slutresultatet.

  8. Lånad hatt

    Vi spelade först in denna låt på ett helt annat vis, ett annat tempo. Det var nog bland det värsta jag hört i musikväg. Depressionen låg nära till hans, när jag en dag plötsligt kom på hur man skulle kunna skriva om låten. Nu är jag nöjd!

  9. Paradisets port

    Låten skrev jag faktiskt på ett hotell med friskvårdsinriktning. Texten är nog bland det bästa jag fått till? När vi skulle spela in den här visste vi inte alls hur vi skulle spela utan vi hittade på ett grundgroove som vi körde igång på. Sedan spelad vi låten gång på gång utan paus alltmedan bandspelaren gick. 45-minuter senare hade vi ett antal versioner av låten. Det hela blev nästan magiskt och fantastiskt. Det blev version 3 (tror jag) som så småningom hamnade på plattan.

  10. Då och då

    Jag hade som målsättning att ha en enkel och naiv visa med på plattan. Men det skulle visa sig att det inte var det enklaste att få till. Jag gjorde cover på mig själv + de allra flesta låtskrivare jag ser upp till innan jag lyckades få till "Då och då". Men den blev fin, tycker jag.